En sak som Jesus lyft fram de sista veckorna är vikten av att inte bedröva den helige Ande. Därför att den helige Andes arbete i våra liv är en förutsättning för ett fungerande liv i församlingen.
Jag vill inte trötta dig med att räkna upp alla de företeelser som påverkar vår relation till den helige Ande som Paulus skriver om, det är bättre att du läser själv i Efesierbrevets 4:e kapitel. Därför att när den helige Ande bedrövas påverkas hela det kristna livet. Den helige Ande är den del av Gud som kopplar upp oss mot Honom och mot varandra. Det står skrivet att ”framför allt skall du bevara ditt hjärta, för att därifrån utgår livet”. Hjärtat, är den inre människan genom vilken den helige Ande ger styrka så att vi blir rotade i Jesus, Ef. 3:16-17. När den helige Ande är bedrövad då upplevs Jesus långt borta, men även relationen till andra kristna påverkas därför att enheten, är ”fridens band i den helige Ande”.
Därför uppmanar Paulus oss att leva ”värdigt vår kallelse” och lägga bort sådant som gör att den fantastiska kraft och gåva som Gud lagt ner i varje pånyttfödd troende hämmas. Personligen tror jag det är viktigt att ställa den frågan till sig själv regelbundet: Att helt enkelt fråga sig själv: Vad jag gör nu, de sammanhang jag är en del av, min attityd, etcetera, är det värdigt Guds kallelse på mitt liv.
Tillsammans har du och jag ett uppdrag, viktigare än något annat, att representera Jesus i vår tid. Ett ansvarsfullt uppdrag, där vi sida vid sida, tillsammans i den helige Ande får ge evangelium till de som ännu står utanför.
